INNEHÅLL
TRÄDGÅRDEN
/ LOUISE GLÜCK TOLKNING: JONAS BRUN
OM TRÄDGÅRDEN
/ JONAS BRUN
FIN DE SIÈCL E – LITTERATURENS FÖRFÖRISKA
OCH FÖRTÄRANDE BLOMSTER
/ HILLEVI NORBURG
APOSTLATRÄDET
/ PER FAXNELD
ATT ILLUSTRERA BLODETS BLOMMA
/ KRISTOFFER NILSSON
OM OLGA CHRISTINA FAXNELDS KONSTNÄRSSKAP
/ KRISTOFFER NILSSON
I KARLFELDTS ÖRTAGÅRD
/ KRISTOFFER NIL SSON
UR ROGER ANDERSSONS RABATT
/ BENGT JAHNSSON-WENNBERG
OM LIVETS OCH KUNSKAPENS TRÄD
/ FREDRIK EYTZINGER
I JORDENS MITT
/ FREDRIK EYTZINGER
FLORAN I LISA JAENNINS KONST
/ SAMTAL MELLAN LISA JAENNIN
OCH SARA BONADEA GEORGE
KAN EN GNOSTIKER GILLA BLOMMOR?
/ ALFRED ARVIDSSON
NIO ÖRTERS GALDER,
FRÅN LACNUNGA-MANUSKRIPTET
/ JANNE HALLQVIST
TILL MINNE AV JANNE HALLQVIST
/ SARA BONADEA GEORGE
NÅGRA TANKAR OM ATT ÅTERVÄNDA
TILL JORDEN
/ GERALDINE HUDSON
MITT NAMN ÄR LUNA
/ SARA BONADEA GEORGE
OM ÄRTTÖRNE
/ SARA BONADEA GEORGE
MOTIV: SKOG
/ IWO MYRIN
OM IHRMANS KONST
/ SAMTAL MELLAN JONAS WÄNGESTAM OCH INGELA IHRMAN
BELLADONNAN
/ TUGCE OKAY
GRIFT – EN STÄMMA NÄRD AV FLORAN
/ ERIK GÄRDEFORS
ORGANISKA PROCESSER SOM GUIDE
/ GUSTAV BROMS
DJÄVULENS ÖRTAGÅRD
/ JENS HEIMDAHL
FRÅN SPJÄLSÄNG TILL DÖDSBÄDD
/ ROSA HÄGGBOM
SÄLLSAMMA SALT
/ KATARINA VILÉN
VÄXTKONST HÄXKONST
/ KERSTIN BJÖRK
URPLANTAN
/ PER ÅHLUND
MÖTE MED NÄCKBLOMMAN
/ JENSS EIJVIND HANSEN
FOTOGRAFIER
/ NATHALIE ERICSON
”Det stod i begynnelsen två träd i Edens lustgård, det ena kallades Livets träd och det andra Kunskapens träd. Men det fanns ännu inga människor närvarande som kunde höra dem falla och de gjorde därför ännu inga ljud ifrån sig”
Så inleder Fredrik Eytzinger sin artikel, en början jag ser som kännetecknande för Flora-numret. I hans text antyds hur tätt sammanlänkade människan och växtriket kan vara; träden gjorde inte ljud ifrån sig då människan inte fanns där för att höra dem. En röd tråd genom detta nummer är just människans relation till växtriket. Och ibland, som i Eytzingers exempel, även tvärtom; att floran har en relation till oss. Till och med innan vi fanns till enligt den bibliska versionen av vår skapelse. Mina tankar går här till förindustriell folklore, inte minst till en småländsk folkminnesuppteckning om granar och Jesus Golgata-vandring. När Jesus bar korset fick han vila sig under ett träd. Det trädet var granen. Som tack fick den behålla sina barr året om. Det blev vintergrönt. Legenden utgör en spegling av granens visuella uppenbarelse. Och omvänt; om vi betraktar en gran och tänker på den småländska legenden så kan vi även se våra egna tankar reflekterade i granen. Vår flora bär på mänsklig berättarrikedom, även om den också naturligtvis för ett helt autonomt liv, frikopplat från människan. I numrets avslutande text leds vi också in i att undersöka naturen just som den är, sedd genom en lupp.
Sara Bonadea George, gästredaktör
