AUGUSTA STRÖMBERG – EN KONSTNÄR SÄND AV GUD ATT FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

Av: Maria Bjersby Stenudd

I Region Uppsalas ägo, vid regionarkivet, finns ett märkligt och mycket speciellt konstverk. Det är ett av alla de verk som skapades av patienter som vårdades vid Upsala Hospital och Asyl, idag mer känt som Ulleråkers sjukhus. Ett psykiatriskt sjukhus som med tiden blev ett självförsörjande ”samhälle i samhället” invid Fyrisån strax söder om Uppsala. Sedan de flesta patienterna flyttade ut under 2010-talet har Ulleråker utvecklats till ett modernt bostadsområde där nya bostadshus uppförts och de tidigare sjukvårdsbyggnaderna förvandlats till bostadsrätter.

En av de som vårdades på Upsala Hospital och Asyl var konstnären Augusta Strömberg, född den 28 augusti 1866 som barn nummer nio av tio till Johan Ersson och hustrun Johanna Fredrika Mattsdotter i ett fattigt jordbrukarhem i Gräfsta, Skuttunge socken, norr om Uppsala. I Augustas journal står det att modern var ”besatt av läseriet”, förmodligen en antydan om att hon var engagerad i den väckelserörelse där läsning av bibeln och andra heliga skrifter stod i centrum.

Augusta fick en vanlig folkskoleundervisning, ansågs synnerligen begåvad och hade sedan barndomen varit religiös. När hon vid 15 års ålder lämnade hemmet för att tjänstgöra hos olika lantbrukare fick hon goda omdömen som mycket flitig, ordentlig och plikttrogen. Efter tre år flyttade Augusta in till Uppsala där hon öppnade en mindre handel men begav sig snart därpå till Stockholm för utbildning vid Hushållsskolan och Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar (nuvarande Konstfack). Efter en kortare vistelse i Uppsala, kanske ett försök att bli erkänd porträttmålare i staden, återvände Augusta till Stockholm där hon sysslade med fotografering och ”tavelmåleri”.

Då Augusta inte ansåg sig tillräckligt uppmuntrad i Sverige för sina målningar, vilka hon själv betraktade som mästerverk, begav hon sig utomlands. En summa ärvda pengar möjliggjorde i slutet av år 1896 en resa till New York med målet att etablera sig som konstnär. Under utlandsvistelsen insjuknade Augusta utan känd orsak och var under en tid inskriven på sjukhus. Därifrån saknas dock upplysningar om hennes symtom för psykisk ohälsa. Efter tre års tid sändes Augusta hem till Sverige och föräldrahemmet något före midsommar 1899.

33 år gammal togs Augusta Strömberg in som patient i 3:e klass vid Upsala Hospital den 29 juni 1900. Klassbeteckningen innebar att patientavgiften betalades av det allmänna, det vill säga bekostades av staten. I en journalanteckning från 1919 återges hur Augusta uppfattade att intagningen gick till; ”På aftonen var jag ute i skogen och plockade bark, tänkte ge min far ett barkbad och då kommer där fram 2 karlar och hälsar och säger att jag skulle följa med dem till Uppsala till dr. Stapelmohr och de förde mig till hospitalet fastän jag inte var sinnessjuk. Det var år 1900 och sedan har jag varit här utan orsak.”

Våren 1902 överflyttades Augusta till den så kallade Asylen. Det innebar att Augusta Strömberg ansågs ha en obotlig psykisk ohälsa med diagnosen ”Schizophrenia”, en form av psykos. Om patientens inskrivning i New York står följande i en journalanteckning från juli 1919 ”Nå hur kom ni till sjukhuset? Jo vi fortsatte från min bostad och kom till ett stort hus, ’Här är det’ sade fruntimret, jag såg att det var en hel del människor som lågo till sängs. Hörde sedan att det kallades Memorial Hospital. Hur länge låg fröken där? ’Jag låg inte där, utan satt uppe’ På hvilket sätt blev ni sjuk? ’Man blir väl sjuk, när man blir kastad i en droska och bortförd…’”

I samband med att Stockholms stad flyttade hem sina patienter överfördes Augusta Strömberg år 1932 till det nyöppnade Beckomberga sjukhus i Stockholm där hon kom att tillbringa resten av sitt liv fram till sin död den 26 april 1954.

Hennes förehavanden och upplevelser inför den stundande flytten till Beckomberga beskrivs i patientjournalen ”Väver flitigt. Köper för flitpengarna grejor till målning. Har sålt ’porträtt’ till vem som kommit i hennes väg, satt in pengarna på bankbok… Blev mycket ledsen över meddelandet om flyttningen till Sthlm men har så småningom kunnat intresseras för förberedelserna, köpt koffert att packa uti etc.”

I patientjournalen från Beckomberga sjukhus framkommer att hon helst vill tituleras professor och tar det som en naturlig sak om man kallar henne så. Även i hennes verk står signaturen Augusta Strömberg många gånger med professorstitel.

Under alla år var Augusta Strömberg konstnärligt aktiv, skapade hundratals teckningar och målningar och porträtterade ständigt professorer, läkare och sjuksköterskor. Alla personalkategorier hade sin bostad, arbetade och tillbringade sin fritid på sjukhusområdet. Och att det är just personal och inte patienter som avbildas i målningen ”Upsala Hospital och Asyl Midsommarkaffedrickning” går att se på klädseln; kvinnorna till vänster i blå- och vitrutig eller randig sjuksköterskeuniform med smal midja och den manliga personalen klädd i blårandig uniform. Uppställningen speglar dåtidens regler om könssegregerade sjukhusavdelningar.

Det är ringdans kring majstången — människoliknande varelser i vitt, omgärdade av ett ljusskimmer, för tankarna till den magi och de övernaturliga väsen midsommarnatten förknippas med i svensk folktradition. Majstången kröns av en flagga med ett blått kors på vit botten. På fotografier från sekelskiftet 1900 syns ofta detta fenomen. Dåtidens svartvita film registrerade färgerna fel. På samma sätt registrerades den blå himlen vit. Det ger en stark indikation på att konstverkets förlaga är ett fotografi. I journaler men även i husförhörslängder står Augusta Strömberg med yrke Fotograf.

Kvinnan i centrum av bilden serverar kaffe, kanske är det en armbindel hon bär med ett rött kors på vit botten som fästs på dräktens vänstra överarm, det är med all sannolikhet en framstående Rödakorssjuksköterska vi ser. Sjuksköterskedräkten, en vardags- och en högtidsdräkt, skulle bäras också efter utbildningen och blev därmed en yrkesdräkt som användes genom hela arbetslivet. Hatten/mössan och olika detaljer i uniformen, så som brosch (utdelades vid examenstillfället) och armbindelns emblem, skiljde sig för de olika utbildningsinstitutionerna, men ändrades också över tid. I hela sin yrkeskarriär är sjuksköterskan en representant för skolan där hon avlade sin examen.

En selad häst i varm grönbrun färg avbildad från sidan lutar huvudet mot en mans axel. Bakom hästen vita rektangulära fält med svarta konturer — en man i rörelse kan skönjas i dessa former, kanske är det kusken som lastar av midsommarfirandets attiraljer; uppfällbara bord, vita dukar, en kaffeservis av finaste porslin, en cylindrisk kokpanna av koppar, karaffer och brickor.

Vid de dukade borden serveras kaffe och något att äta, kanske skurna mandelbröd som har lång tradition i Sverige.

I den övre delen av bilden ser vi en kvadratisk dansbana, omgärdad av ett staket, konturer av dansande par och en orkester. På var sida uppdukade långbord — midsommarfesten tar bildmässigt aldrig slut, den ändrar bara skepnad — långbordets kaffekoppar liknar fönsterordningen i en fasad och dansbanan tar formen av ett torn; Kanske är det nya hospitalet vi ser, kallat ”Vingmuttern”, i ljust putsad sten och med ett kyrkokapell på översta våningen. I början av 1900-talet utökades hospitalet med en asyl som rymde 800 vårdplatser för de patienter som bedömdes kroniskt sjuka. Bland träden i bakgrunden syns människosiluetter, kanske är det personalens barn som leker i skogsbrynet vilket också påminner om en barndom i frihet.

I journalanteckningar går det att läsa att Augusta Strömberg ansåg sig sänd av Gud att förbättra världen men också förföljd för sin kristendom på samma sätt som romarrikets martyrer. Många av hennes teckningar och målningar är också starkt kopplade till religiösa föreställningar även om det i de flesta fall förmedlas genom helt andra och ofta vardagliga motiv. ”Jag har blifvit solkvinna, derför att gud har sändt mig att bli dito, det är förutsagdt. Jag är den kommande Messias konungen eller Kristus, gud. Jag skall föda en andlig son, som ger sig tillkänna i det andra apostoliska vittnet.… ’hon uppgår både som man och kvinna, emedan hon ska skall fullgöra både en mans och en kvinnas gerningar’”.

I målningen ”Upsala Hospital och Asyl Midsommarkaffedrickning” pågår många aktiviteter samtidigt. Det är dock ingen ögonblicksbild vi möter och det är som att alla är lika viktiga i bemärkelsen att forma kompositionen. Framställningen för tankarna till den naiva bildvärlden där personframställningar och konstnärlig kontext står tillbaka för berättarglädjen. Augusta Strömberg var dock konstnärligt skolad och kanske ska uttrycket ses som ett utslag av såväl psykisk ohälsa som religiösa grubblerier.

Som tidigare nämnts målade Augusta Strömberg under alla år porträtt av professorer, läkare och sjuksköterskor, ofta iklädda sina yrkesmässiga uniformer. I en journalanteckning från maj 1928 noteras att Augusta Strömberg fabricerar porträtt som säljs för två kronor styck samt att hon har erbjudit anstalten ett självporträtt för 6 kronor. I en journalanteckning ett år senare noteras följande; ”… Har sed. förra sommaren 1 tim. frigång dgl. Fick under sommaren fara till Nolby och se på en gård där, hon sparar nu för att köpa denna och uppvaktar överläk. vid alla ronder med diverse skrivelser i denna sak.”

Att verken många gånger är självporträtt blir tydligt vid en jämförelse med ett fotografi på Augusta från 1932. På samma sätt är det Augusta vi ser i de flesta av midsommarfestens deltagare samtidigt som personalens närvaro och funktion är viktiga för berättelsen och sammanhanget. Denna dubbelhet belyser Augustas syn på sig själv som allsmäktig gud samtidigt som den väldigt konkret placerar in henne i sjukhusets vardag och verklighet.