Innehåll
HJÄRNKONTOR
BARBIESYNDROMET
/ Lisa Modée
FREUD OCH FACEBOOK – TANKAR KRING KONTROLLSAMHÄLLET
/ Mats Carlsson
BEFRIELSEN I ATT VARA SAJKOBRUD
/ Lidija Praizovic
GROWING UP IN PUBLIC WITH YOUR PANTS DOWN
/ Anna Dubra
MY DWELLING PLACE
/ David Larsson
VI TVÅ
/ Terese Bolander
BERÄTTELSEN OM MITT LIV
/ Conny Bergqvist
DETTA ÄR EN DAGBOK
/ Malin Lövgren
YNGVE BAUM OCH DET DOKUMENTÄRA
/ Niclas Östlind
LIFELOGGING – HAR JAG ETT LIV? ELLER MÅSTE JAG VISA ATT JAG LEVER?
/ Martin Skoog
EN SERIE OM ETT SJÄLVPORTRÄTT
/ Klara Wiksten
Omslag: Solteckning, Martin Skoog, 2008 – 2012
My Dwelling Place, David Larsson, 2012 (Baksida)
Hjärnkontor
Varje morgon smyger vi förbi spegeln. Nyfikna, oroade, förfärade över vad den nya dagens ansikte ska komma att innehålla. En mördare? En president? En horkarl? En blondin? Vi stannar till, tar ett djupt andetag och kastar ett öga mot den reflekterande ytan.
Självporträttet är en chans att få syn på sig själv säger de, men vilka är egentligen förutsättningarna att få syn på sig själv överhuvudtaget i en omvärld där jagets autonomi hotas av enlevering i varje sekund? Vad är det som skymtar där längst inne i spegelns mörker? Facebook. TV. Klädaffärernas annonser. Kändisarna i kvällstidningarnas nöjesbilagor. Barbiedockans midjemått. Det förmenta ”satsa på dig själv-budskapet” står ofta i vägen för ett neutralt uppriktigt självporträtt (om nu ett sådant någonsin funnits).
I sin artikel om kontrollsamhällen igår och idag, beskriver Mats Carlsson – med utgångspunkt i Gilles Deleuze och Sigmund Freud – hur de identitetsskapande processerna idag är mindre påverkade av det gamla disciplinsamhället, men är desto mer avhängiga företagens marknadsföring och de sociala mediernas normerande grupptryck. Lidija Praizovic´ ger en ny bild av Rihanna, en person det varit bekvämt att uttala sig tvärsäkert om, och vågar dröja vid de tvetydigheter som präglar sångerskans sätt att framställa sig. Lisa Modée berättar om hur skönhetsidealet hos kvinnor har förändrats under de senaste femtio åren, och visar hur de nya idealen sammanfaller med Barbiedockans utseende och proportioner.
Terese Bolander skriver om Elin Källmans självporträtt som Lola-gestalt, Anna Dubra tittar på några självporträtt av Annika von Hausswolff – ser ett avståndstagande och en tillgänglighet – och intervjuar konstnären för att få veta mer. David Larsson berättar om sitt verk My Dwelling Place – en föremålssamling med högst personlig prägel – och ger oss samtidigt en historisk tillbakablick på samlandets praktiker, hierarkier och överdrifter. Martin Skoog beskriver sitt eget förhållande till det digitala fotografiets unika möjligheter, och visar sina Solteckningar. Niclas östlind porträtterar dokumentärfotografen Yngve Baum, och visar hur även ett dokumentärt fotografi från Algeriet eller Eriksbergsvarvet kan ha inslag av det självbiografiska.
Vem ropade Jag ur min mun, frågade sig Hjalmar Gullberg? Vem skrev Jag på min näsa, frågar vi oss. Dessutom: några handfasta självanalyser utan fingrarna emellan: Klara Wiksten beskriver självporträttet i serieform, Conny Bergqvist skriver om hur han livet igenom har brottats med andras bild av honom och Malin Löwgren låter oss läsa sin ocensurerade dagbok. Vi kan inte frigöra oss från varumärket ”jag” verkar det som. Vi kan inte vinna mot vår egen tilltufsade självbild. Vi kan inte ens vinna mot oss själva.
Välkommen till Hjärnstorm!
