Nummer 128: Samisk vrede

100 kr

Kategori:

INNEHÅLL

HJÄRNKONTOR

KARTA ÖVER SÁPMI
/ HANS RAGNAR MATHISEN

TACK TILL DE TORSTIGA
/ MARRY AILONIEIDA SOMBY

SAMISKT MOTSTAND OCH MAKT –
NAGRA NEDSLAG I SAMTIDA SAMISK KONST
/ JAN-ERIK LUNDSTRÖM

UPPDATERINGAR
/ HENRIK BLIND

VARIFRÅN VÅR ILSKA KOMMER – OCH VAR DEN HÖR HEMMA
/ CAROLA GRAHN OCH JON PETTER STOOR

KAROLINA
/ NILS-OLOF PARFA

DET ÄR LÄTT
/ RAWDNA CARITA EIRA

HELHORNSKNIV
/ FREDRIK PROST

ˇCSV – EN HEMLIG SAMISK STYRKA I NY FORM
/ MARION ASLAKSEN RAVNA

PÅ TIDEN ATT BLI MÄNNISKA
/ ASLAK MIKAL MIENNA OCH SIGBJØRN SKÅDEN

@SUNNAKATARINA
/ KATARINA KIELATIS

VEM ÄR SAME I FINL AND?
/ ÁNNE MÁRJÁ GUTTORM GRAVEN
OCH NEETA INARI JÄÄSKÖ

SERIE
/ MAREN UTHAUG

GEOM KVINNORNA KOMMER DEN
SAMISKA KULTUREN ATT FRODAS
/ COOPER & GORFER

AVSAKNAD AV EN OSYNLIG VERKLIGHET –
ETT SAMTAL OVER GENRATIONSGRÄNSERNA AV
OM SAMISK RELIGION
/ ANNELI BÄCKMAN

MIN PAPPAS SPRÅK – MITT PAPPASPRÅK
/ DAVID KROIK

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR
/ SILJE FIGENSCHOU THORESEN OCH JOAR NANGO

SÅ SKÖLJER JAG NER MED COCACOLA
/ INGHILDA TAPIO

ATT JOJKA ÄR ATT DIKTA
/ INGHILDA TAPIO

TJAK TJAJAURE (2016)
/ CARL- JOHAN UTSI

NICKEL (2014)
/ MARJA HELANDER

 

HJÄRNKONTOR

Samisk vrede är temat för det här numret av Hjärnstorm. Jag introducerade begreppet för första gången i ett beställningsverk till den samiska musikfestivalen Márkomeannu i Nordnorge 2015. Det var namnet på verket som bestod av ett kamouflagemönster i samiska färger och som prydde alla festivalarmband och hängdes upp som flaggor på festivalområdet. Samisk vrede bars och flaggades.

Samisk vrede är en analogi till Black Rage, ett mångdimensionerat begrepp som ursprungligen kommer från boken med samma namn, skriven av de afro-amerikanska psykiatrikerna William H. Grier och Price M. Cobbs. Boken gavs ut i USA efter de enorma upplopp som följde på mordet av Martin Luther King Jr 1968. Sedan dess har den sålts i över en miljon exemplar och betraktas som en klassiker i svart motståndsrörelse och i studier av rasrelationer.

Boken uppmärksammar den psykiska skada som rasism förorsakar och som tog sig uttryck i våldsam ilska bland svarta amerikaner. Grier och Cobbs, som drev en psykiatrisk mottagning i San Francisco, fick allmänheten att öppna ögonen för de psykologiska effekterna av rasism genom att lägga fram fallstudier som illustrerade hur svarta amerikaner fått sin självbild, sina familjerelationer och hela sin världsbild förvriden på grund av vitas förtryck.

Författarna listade flera psykologiska konsekvenser, till exempel instabilitet i svarta familjer som en följd av föräldrars känsla av vanmakt inför oförmågan att skydda sina barn från omgivande fientliga förhållanden. Cobbs och Grier driver tesen att svarta sedan slaveriets dagar har maskerat sin kokande ilska med en attityd av inställsamt hänsynstagande. ”svarta, dubbelvikta under förtryck, har lagrat energi som kommer att komma ut i formen av vrede – svart vrede, apokalyptisk och slutgiltig.”

Det är viktigt att poängtera att Samisk vrede inte ska tolkas som ett försök att jämställa samers ställning i Norden med svartas situation i USA – varken på 60-talet eller i vår tid. Svarta och bruna människor i västvärlden lider fortfarande av strukturellt förtryck som inte ska jämföras med samernas situation då samer (oftast) innehar vithetsprivilegier. Ja, listan över varför en precis överföring av begreppet inte är möjlig, eller önskvärd, kan göras lång. Det som är intressant med analogin är att förstå psykisk ohälsa och ilska som konsekvenser av förtryck, och se hur det fungerar som förklaringsmodell av samers psykiska ohälsa i Sverige.

I Sverige tycks samisk historia i allmänhet ses som frikopplad från svensk historia. De flesta svenskar inkluderar inte Sápmi i beskrivningen av Sverige, kan försvinnande lite om samisk kultur och känner inte till förhållandena mellan svensk stat och samers rättigheter att utöva samisk kultur och traditionell näring. I Sápmi florerar ord som ”dekolonisering” och ”självbestämmande” men sällan hörs svenska medier, eller personer utanför samiska sammanhang, använda dessa termer i berättelser om samer.

Rapporter pekar på att samer på svensk sida av Sápmi har sämre psykisk hälsa än svenskar och självmord bland renskötare har varit ett stort problem i det samiska samhället (åtminstone) under 2000-talet och framåt. Psykologen Jon Petter Stoor beskriver denna forskning närmre i intervjun ”Varifrån vår ilska kommer – och var den hör hemma” på sidan 16.

Avsaknaden av en gemensam historieskrivning och en ömsesidigt vedertagen beskrivning av makt- förhållanden mellan de nordiska länderna och det samiska samhället får konkreta konsekvenser, inte bara i rättstvister om markanvändning och natur- resurser, utan det är också – för samiska familjer – en fråga om liv och död.

Med temat Samisk vrede visar vi på hur samisk konst, kultur och berättande osar av vrede och skildringar av psykisk ohälsa och missförhållanden. Jan-Erik Lundström ger en överblick av samtidskonsten, Katarina Kielatis berättar personligt i bilder och Ánne Márjá Guttorm Graven och Neeta Inari Jääskö diskuterar svårigheterna med definieringen av samisk tillhörighet i Finland. Vi har försökt undvika att i allt för stor utsträckning recitera meningsskiljaktigheterna om naturresurser, renskötsel och vargjakt som många redan känner till. Istället erbjuder vi en kontext till dem. Magasinet är ett utsnitt ur vår värld i denna tid och del av den kraft och kreativitet som, likt konfetti, just nu skjuter ut ur Sápmi. Mycket nöje!

Gästredaktörer Carola Grahn och Sigbjørn Skåden