omslag-74-75

Nummer 74-75: Duchamp

100 kr

Kategori:

Innehåll

HJÄRNKONTOR

INTERVJU MED DAN WOLGERS

UTMANAR READY-MADES KONSTEN ELLER SMAKEN?
/ Göran Sörbom

DUCHAMP OCH AVSKEDETS IRONI
/ Sven-Olov Wallenstein

MARCEL DUCHAMP OCH CUSANUS IDIOTA
/ Anthony J. Casvardi

MARCEL DUCHAMPS READY-MADES, ”FOLKETS KONST­UPPFATTNING” OCH NÅGRA FILOSOFISKA KONSTTEORIER
/ Johan Modée

PROVOKATION OCH ASSOCIATION
/ Thomas Sjösvärd

RESUMÉ AV GRÖNA ASKEN
/ Ulf Linde

DUCHAMP OCH SCHACKET
/ Sthig Jonasson

UR TRACTATUS LOGICO-PHILOSOPHICUS
/ Ludwig Wittgenstein

UR DUCHAMP
/ Octavio Paz

OANEMIC CINEMA ­ ILLUSIONER OCH ALLUSIONER
/ Henrik Orjje

MARCEL DUCHAMP I NEW YORK ­ ETT BORDERLINEFENOMEN
/ Tom Sandqvist

JAGET, DUET OCH KOLLEKTIVET
/ Bengt Jahnsson-Wennberg

70 KVINNLIGA KRITIKER OM DUCHAMP

BIOGRAFI

DRÖM
/ Jonas Wängestam

 

Hjärnkontor

Detta nummer ägnas helt åt Duchamp. Anledningen är enkel: få konstnärskap, om ens något, har haft en sådan betydelse för dagens konstscen som Duchamps. Genom sitt intresse för det konceptuella och konstverkets kontext förebådar Duchamp mycket av vår tids konst. Inte alla efterföljare har dock uppvisat hans noggrannhet och eftertänksamhet. Duchamps produktion var till omfånget ringa, men präglades av en sällsam konsekvens. De enskilda verken ter sig som byggstenar i en större helhet. Omvänt berikar helheten de enskilda verken.

Det har skrivits mången meter om Duchamp, olika vinklar har använts, tolkningsmöjligheterna ter sig oändliga. Snarare än att försöka greppa denna mångfald har vi strävat efter subjektivitet: skribenter med olika inriktning har ombetts att ta upp det som intresserat just dem. På så sätt har vi hoppats ringa in det hos Duchamp som talar till just vår tid. I ett försök att komma utanför konstvärlden och vår svenska hembygd bad vi Anthony J Cascardi, verksam som professor i jämförande litteratur vid Harvard, om en text. Det har dock varit oundvikligt att somliga bitar som vi verkligen velat ha med på grund av skribenternas frihet missats. Exempelvis hade det varit intressant att belysa genderbegreppet utifrån Duchamps lek med ett kvinnligt alterego. De intresserade hänvisas här till Postmodernism and the En-gendering of Marcel Duchamp av Amelia Jones. En skribent vi också hade velat ha med är naturligtvis Ulf Linde. Det engagemang han tidigt ägnade Duchamp bidrog till dennes definitiva internationella genombrott under sextiotalet. Emellertid hoppas vi reparera detta i nästa nummer av Hjärnstorm där vi har för avsikt att publicera delar ur en längre intervju med Linde. Vi kan även hänvisa till hans inspirerande böcker, bl. a Spejare och Duchamp.

Det här numret fungerar också som material till seminariet om Duchamp den 19:e november 2001 på Liljevalchs där Hjärnstorm står som medarrangör. Samtidigt pågår på Liljevalchs en retrospektiv med Dan Wolgers. Duchamp är en av hans valfränder. Vi låter därför numret inledas av en intervju med Wolgers.