Nummer 107-108: Mellanrum

120 kr

Kategori:

Innehåll

HJÄRNKONTOR

ALL DEN KUNSKAP VI HAR OM YOU TOLD ME AV MAGNUS BÄRTÅS
/ Katji Lindberg

ATT VETA SIN PLATS
/ Astrid Trotzig

WORLD CITIZEN/VÄRLDSMEDBORGARE
/ Maria Sewerin

HUR SKA VI LÄSA NIETZSCHE?
/ David Brolin

PENDLANDET GENOM EXILENS VARIERANDE MELLANRUM
/ Sigrid Herrault

CRYSTAL PALACE – EN DINOSAURIEPARK
/ Ida Pettersson

ÄNTRA MELLANRUMMET
/ Dan Wergelius

ORMEN ÄR HEMMETS BESKYDDARE
/ Irina Lazarescu

SOM INGENTING BETYDER
/ David Foster Wallace

TRASH MISSION
/ Anna Dubra

VENEDIG, DET ANDRA VENEDIG
/ Macarena Dusant

KÖNETS FÅNGAR – OM ATT VARA MELLAN KÖN OCH IDENTITET
/ Lisa Modée

UTRAG UR ÅTERBERÄTTAREN
/ Kashayar Nederehvandi

GRÄNSDRAGNING – OM ERIK LARSSONS STORYTELLING (1972-2009)
/ Björn Larsson

Omslag: Anna Wergelius

 

Hjärnkontor

Det finns en starkt uppdriven rebellromantik inom de olika kulturområdena idag. Att vara antietablissemang kan ge nyttig motion. Väl så. En snopen fråga bara: varför är det allt som oftast etablissemangets representanter som ikläder sig rebellens attribut och argument, och på så vis skaffar sig tolkningsföreträde utifrån en falsk outsiderposition (iklädda jeans som redan som nya är färdigslitna och kostar 3000 kr).

Det är den stabila isotopen, arketypen, heltalet, klassikern, det upplysta centrumet och det klart definierbara etniska och kulturella ursprunget som utgör samtalets hållpunkter. Men den här gången ville vi göra ett nummer som lyfter fram det som finns mitt emellan storheterna. Ogräset växer mellan gatstenarna. Det är ju trots allt där vi befinner oss för det mesta. Alltså i en genuin outsiderposition.

I David Foster Wallaces novell Som ingenting betyder, översatt till svenska av Alva Dahl, får vi följa huvudpersonens beskrivning av något som verkar ligga mitt emellan sant och falskt. I sin text om Erik Larssons Rambo – baserade verk Storytelling (1972 – 2009) identifierar Björn Larsson en gränsdragning mellan bildkonsten och populärkulturen. I sin text om de transsexuella beskriver Lisa Modée hur de två ytterligheterna manligt och kvinnligt kan ses som ett utryck för en förtryckande polarisering. Katji Lindberg beskriver de multimodala och formmässigt nyskapande inslagen i Magnus Bärtås avhandling You Told Me. Med avstamp i zenbuddismens möte med psykoanalysen funderar Dan Wergelius bland annat på olika sätt att närma sig den abstrakta tomheten i mellanrummet, vad som kan tänkas hända innan födseln och hur Tennyson förgriper sig på en blomma. David Brolin kopplar nacksving på vår samtids apolitiska Nietschebild, som han tycker är helt uppåt väggarna, och Ida Pettersson berättar om 1800 – talets, minst sagt, fantasifulla syn på dinousariernas liv och leverne.

Varför anses nationaliteten vara det skarpaste verktyget när vi vill definiera oss själva och världen? I sin text om utseende och tillhörighet beskriver Astrid Trotzig det etniska ursprungets betydelse för hur våra liv gestaltar sig. I sin text om Sara Mirzajanzadehs konstprojekt World Citizen beskriver Maria Sewerin hur uppfattningen om de nationella arketyperna styr våra förväntningar. Sigrid Herrault skriver om sina resor mellan det estniska och det svenska. Macarena Dusant frågar sig om man kan ha ett kroppsligt minne av en stad. Anna Dubra skriver om den tyska konstnären Katrin Richters trashart – projekt utifrån ett mycket påtagligt ekonomiskt och estetiskt mellanrum i Buenos Aires, och Irina Lazarescu beskriver det rumänska arvet utifrån en matta som hänger på väggen. Dessutom publicerar vi ett utdrag ur en kommande roman av Khashayar Naderhevandi