MELLANKRIGSTIDEN OCH LINSMEDIERNA: EN INTRODUKTION
/ MATS JÖNSSON, LOUISE WOLTHERS OCH NICLAS ÖSTLIND
PROLOG (GÖTEBORGSAFFÄREN)
/ CONNY KARLSSON LUNDGREN
LENA CARLSSONS BILDARKIV, K 2 A: 294A
/ KARL-MAGNUS JOHANSSON
GÖTEBORGSFILM: STORSTADSSYMFONIER, KOMMUNAL STADSFILM OCH ETT FILMSYNOPSIS AV UNO ÅHRÉN
/ ERIK FLORIN PERSSON
STIG ROTH OCH 22 FOTOALBUM I GÖTEBORGS STADSMUSEUMS SAMLING
/ MARIE HELLERVIK
UNG HAMBURGERKONST, 1931
/ ANDRÉAS HAGSTRÖM
OM EN EVA I SAHARA OCH MELLANKRIGSTIDENS FOTOILLUSTRERADE RESESKILDRINGAR
/ NICLAS ÖSTLIND
VI KÄNNER BÖJELSE FÖR SMEKNINGAR AV MÄN (GÖTEBORGSAFFÄREN)
/ CONNY KARLSSON LUNDGREN
DEN SKÄRPTA BLICKEN: KRIMINOLOGI OCH FOTOGRAFI
/ LOUISE WOLTHERS
PASSAGAINST: OM MIGRATIONSMÖNSTER I HISTORIEN OCH DESS FÖRKROPPSLIGANDE
/ ERIKA LARSSON
BORÅSFOTOGRAF SKILDRAR DÅTIDENS FÖRSKOLA: NÅGRA BARNKRUBBINTERIÖRER. ANNO 1935.
/ SOFIA GRUNDITZ
FOTOGRAFISK OCH GRAFISK MARKNADSFÖRING AV FILM: MEDIEKONVERGENS , MULTIMODALITET OCH METAREKLAM I SVERIGE 1938
/ MATS JÖNSSON
Hjärnkontor
Välkommen till ett extra tjockt temanummer om fotografi och film under mellankrigstiden. Som gästredaktörer är vi särskilt glada att presentera materialet i Hjärnstorm – en tidskrift som rör sig
mellan discipliner, genrer och ämnen på sätt som liknar vår egen verksamhet. Innehållet i detta nummer bygger på ett flerårigt samverkande forskningsprojekt om mellankrigstidens linsmediekulturer som genomförts av HDK-Valand, Hasselbladstiftelsen och GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet. Perspektivet är multidisciplinärt och metoderna som vägledd våra undersökningar baseras på curatoriella, redaktionella och arkiviska praktiker som resulterat i akademiska publikationer, konstnärliga arbeten, multimediala utställningar, interdisciplinära kurser samt populärvetenskapliga texter och föredrag. Centralt är att vi ser bortom uppdelningen mellan film och fotografi för att upptäcka vad som framträder när dessa båda medier istället betraktas som delar av en mångfacetterad, internationell och delvis konvergerande linsmediekultur.
Detta nummer präglas dessutom av en dubbel optik, en rumslig och en tidslig. Den rumsliga fokuserar mellankrigstidens kameror – det latinska ordet camera betyder ordagrant rum/kammare – där bidragen studerar hur fotografi och film användes, visades, diskuterades, utvecklades och interagerade såväl med varandra som med andra visuella uttrycksformer. Detta görs för att i komprimerad form illustrera hur, var, varför samt av och för vem mellankrigsperioden skildrades genom kamerornas linser. Vår tidsliga fokus omfattar, i sin tur, en ovanligt turbulent period i modern historia, präglad av stora sociala, politiska, teknologiska och kulturella förändringar vilka linsmedierna både formades av och bidrog till. I sina jämförelser mellan vår egen tid och mellankrigsåren är vissa av numrets tidsliga reflektioner dessutom diakrona, där en särskilt iögonenfallande gemensam beröringspunkt är att båda perioder präglats av snabbt förändrade medielandskap och ett närmast oöverblickbart bildflöde. Andra och mer oroande kopplingar går förstås också att identifiera, inte minst i de politiska, ekonomiska och sociala rörelser som åren 1919–1939 slutligen resulterade i ett andra världskrig. Kanske finns det därför lärdomar att dra av det förflutna, och då i synnerhet av den centrala roll som linsmedierna en gång spelade, och som de i allt högre grad och i allt större utsträckning fortfarande spelar i vårt samhälle?
Mats Jönsson, Louise Wolthers och Niclas Östlind
