Innehåll
HJÄRNKONTOR
JAG ÄR EN NOSHÖRNING – Adorno om konsten och människans djurlikhet
/ Camilla Flodin
IN THE SWEET BY AND BY – Sånger till Djurets Lov – La Carne Rossa
/ Maria Andersson & Karin Lindh
intervju SNÆBJÖRNSDÓTTIR/WILSON
/ Ulrika Flink
KONSTNÄRENS UNDERGÅNG – ur The Postmodern Animal
/ Steve Baker
enkät HILJA KEADING, NINA KATCHADOURIAN & BEATRIZ da COSTA
/ Ulrika Flink
IN THE SWEET BY AND BY – Sånger till Djurets Lov – Lammets Lov
/ Maria Andersson & Karin Lindh
ATT DÖDA EN HÄST OCH BIDRA TILL ETT KRIG
/ Lisa Gålmark
THE WHITENESS OF THE WHALE
/ Maria Hedlund
KOMMENTAR TILL THE WHITENESS OF THE WHALE I, II OCH III
/ Marianna Garin
I FABLERNAS VÄRLD
/ Dan Wergelius
IN THE SWEET BY AND BY – Sånger till Djurets Lov – Butcher’s song
/ Maria Andersson & Karin Lindh
FRANKENSTEINS VEGETARISKA MONSTER – ur The Sexual Politics of Meat
/ Carol J. Adams
Omslag: Zoo 26 av Nino Strohecker. Omslagets insida: Fåglar av Irina Lazarescu.
Hjärnkontor
Den västerländska civilisationen är djupt präglad av människans problematiska förhållande till de andra djuren. Genomgående har människan definierat sig i motsats till dem, i både teori och praktik. Olika anledningar har genom historien angivits för djurens radikala annanhet:
avsaknad av förnuft, själ och självmedvetande är några av de vanligaste.
I vårt samhälle omhuldas vissa djur som familjemedlemmar, medan andra betraktas som produktionsenheter i livsmedelsindustrin, som ”modeller” i laboratorier eller som underhållning på cirkus och i djurparker.
Konsten utgör – åtminstone idealt sett – en sfär som har ett visst mått av distans till den vardagliga praktiken och dess krav på kapitalistiskt definierad samhällsnytta. Även om konstens förmåga att på egen hand åstadkomma förändring är diskutabel, kan den när den är som bäst vara en plats för kritiska undersökningar och alternativa visioner.
Hjärnstorms temanummer närmar sig därför den spänningsfyllda relationen mellan människa och djur via konsten, och frågar sig: hur undersöks och gestaltas förhållandet mellan människa och djur i olika konstarter – i bildkonsten (i det utvidgade fältet), litteraturen, musiken?
Bland de medverkande skribenterna märks den amerikanska författaren Carol J. Adams, som undersöker vilken betydelse det har att Frankensteins monster i Mary Shelleys klassiska skräckroman faktiskt var vegetarian. Adams text är hämtad ur hennes mest kända bok, The Sexual Politics of Meat, som i år firar tjugoårsjubileum och publiceras i en nyutgåva. Den brittiske konsthistorikern Steve Baker resonerar kring hur man kan förstå huvudpersonens förvandling till schimpans i Will Selfs roman Stora apor. Varför upphör romanens huvudperson, konstnären Simon Dykes, med sitt konstskapande efter förvandlingen? Lisa Gålmark analyserar varför vissa konstverk enbart bekräftar det dominerande samhälleliga förhållningssättet till de icke-mänskliga djuren medan andra konstverk förmår vara genuint kritiska. Camilla Flodin utreder djurens roll i 1900-talsfilosofen Theodor W. Adornos estetiska teori.
Hur resonerar konstnärer kring (sam)arbetet med icke-mänskliga djur? Går det ens att kalla det samarbete? Ulrika Flink intervjuar bland annat Bryndís Snæbjörnsdóttir och Mark Wilson, som med sin konst vill skapa en plats där det mänskliga och det icke-mänskliga djuret kan mötas. Marianna Garin diskuterar det möte som sker med en närvarande men samtidigt frånvarande vit val i Maria Hedlunds verk The Whiteness of the Whale och Dan Wergelius reflekterar över djurens symboliska roll i fabler.
På många platser runt om i världen har en rumslig förening skett mellan slakterigrossisternas dagliga arbete och konstvärlden. Närmast kommer man att tänka på Flæsketorvet och Kødbyn i Köpenhamn där gallerierna och slaktarna är goda grannar. Och i Madrid har det enorma kulturella centret Matadero tagit över ett helt slakthusområde. Vi bad därför konstnärerna Maria Andersson och Karin Lindh att reflektera över Stockholms slakthusområde. Resultatet är ett verk speciellt skapat för detta temanummer. I In the Sweet By and By leker de med tanken på en framtid där vi människor inte längre äter andra djur och istället har infört en högtidsdag som minns och hyllar de djur som tidigare lidit och dött för vår skull. Högtidsdagen firas med en parad genom Stockholms slakthusområde. Utspritt I numret finns sångerna som ska sjungas under denna parad: La Carne Rossa, Lammets lov och Butchers Song.
Camilla Flodin och Ulrika Flink
Gästredaktörer #102-103
