INNEHÅLL
HJÄRNKONTOR
DEN SISTA CHESTERFIELDEN
/ Håkan Nilsson
WELCOME TO MARLBORO COUNTRY – FUCK YOU, FUCK YOU TOO
/ Björn Larsson
ANYBODY GOT A MATCH?
/ Lisa Modée
PASSAGER
/ Macarena Dusant
RÖKPAUSER – MOMENTS, AV OH-SEOK KWON
/ Fredrik Bjernelind
DEN DUBBLA NEGATIONEN – OM KVINNAN OCH HENNES ONTOLOGI
/ Einar Askestad
LEVANDE HÄNVISAS TILL ANDRA SIDAN
/ Bengt Jahnsson Wennberg
TVÅ HISTORIER – TVÅ FOTOGRAFIER
/ Edvard Derkert
A PLACE IN THE SUN
/ Linus Ersson
HJÄRNKONTOR
Cigaretterna är sedan länge försvunna från redaktionen. Askkopparna är tömda, diskade och inställda i skåpen. De flesta redaktörerna har slutat, och trenden är likadan i hela Sverige och i EU. Den svenska tobakslagen verkar, cigaretten är förvisad från alla rum i staden: de offentliga och de privata. De som fortfarande håller på får vackert hålla sig utomhus i blåst och snöslask. Det röks på trottoarerna. Det röks på innergårdarna och på balkongerna i flerfamiljshusen. Askkopparnas tid är i stort sett över, men fimpar samlas på andra ställen: utanför restaurangernas entréer, vid busshållplatser och vid ingången till tunnelbanan.
Men rökning av cigaretter handlar inte bara om hälsa och ohälsa. Cigaretten är ifrågasatt och cancerframkallande, men den är också katalysator och spelplan för sociala, konstnärliga och filosofiska aktiviteter. Gesterna med cigaretten har en egen koreografi, och teckenspråket som under decennier utvecklats av regissörer, skådespelare, reklamfirmor, musiker, konstnärer och vanliga konsumenter behöver ett eget lexikon. Många av våra gamla idoler var rökare, och vi minns dem med värme trots att de lärde oss att dö snabbare. Om du behärskar cigarettens koreografi så kommer du att förstå människan bättre. Din argumentation blir så mycket kraftfullare. Ända till den dagen då cancerbeskedet kommer.
Vad är stil och vad är innehåll i cigarettens rike? Hur gick det till när cigaretten blev 1900-talets främsta taktpinne? Var är de narrativa världar som tobaksbolagens reklamfirmor skapat? Vad händer med alla cigarettmärken som inte säljs längre? Vem röker alla dessa egendomliga brands? Commerce? Bond? Benson & Hedges? Finns de fortfarande, eller är de utbrunna och försvunna? Var är Ronnie Petterssons John Player Special-overall, som han hade på sig när han förolyckades på Monza-banan 1978? Och varför är egentligen Klas Katt en rökare? är det för att han är en allvarskatt som tänker klokt och länge, eller är det för att rökpelaren från cigaretten ger Gunnar Lundkvists bild en sådan atmosfärisk rumslighet?
Finns det en kreativ kraft i de kemiska substanserna, eller är det bara en sammanställning av gifter som lockar och bryter ner, lockar och bryter ner? Håkan Nilsson skriver om cigaretten som identitetsskapare och inträdesbiljett till nya världar. Björn Larsson skriver om rökarnas gester och cigarettrökarnas gester, och om cigarettreklamens framgångsrika cowboy-berättelser. Lisa Modée skriver om innehållet i cigaretterna och om giftet i fimparna i vår närhet. Fredrik Bjernelind skriver om de efterlängtade pauserna med cigaretten, och om Oh-Seuk Kwons projekt MOMENTS – som består av tusentals cigarettfimpar som arkiverats tillsammans med en anteckning han skrev när han rökte cigaretten. Är det elden i cigarettens topp som lockar? Elden har ju länge varit den plats dit människor återvänder, och därför är det här också (på metanivå) ett nummer om bastubad, skjutbanor, motorsport, eldstäder, solarier och om kvinnans ontologi.
