Nummer 54

HJÄRNKONTOR

Även om det inte har varit redaktionens ursprungliga avsikt, så
har föreställningar kring förståelse blivit ett nav kring vilket flera av nummer femtiofyras texter grupperat sig. ”Verkligheten eller, om man så vill, världen utanför oss, har inte något språk.” skriver Joachim Israel i sin essä om Peter Zinkernagels språkfilosofi. Zinkernagel vars språkteorier författaren anser vara bland de mest betydelsefulla sedan Wittgenstein. Läs hans essä och känn er för ett ögonblick tveksamma om vi överhuvudtaget förstår varandra. Om vi nu inte skulle förstå varandra när vi samtalar, vad är det då vi förstår? Språket, framsprunget i möten mellan oss människor, behandlas även av Svante Karlsson i hans jämförelse mellan Bubers och Jungs tänkande. De mänskliga möten som Håkan Forsell i texten ”Hemlängtan som stadsbyggare” anser omöjliggörs i modernitetens bebyggelse. I rationalitetens namn skyddas vi från möten med obehagliga främlingar, eller grannar. Håkan Sandell har tolkat tysken Durs Grünbeins dikter, vilka anknyter till filmen som med anledning av hundraårsjubileumet avhandlas av Martin Kristenson. Aforismer av Lars Nyström och en ny medarbetare i redaktionen, Magnus Westerberg, presenterar sig med tre dikter. Claes Witting tar er med in i Hugo Balls dikt ”Karawane”. En samling meningslösa bokstavskombinationer? – nej, dikten är ytterst genomtänkt enligt Witting. Dikten finns med originaltypografi på omslaget till Hjärnstorm nummer 48. Rulla in er i badrumsmattan, trä den gamla stjärngossestruten över huvudet, ring på grannens dörr och recitera Hugo Balls dikt högt och tydligt.