Innehåll
HJÄRNKONTOR
MINNETS MAKT ÖVER NATUREN – OM FILMENS OCH LITTERATURENS LANDSKAP
/ Dan Wergelius
RUMMET, TIDEN OCH DRÖMMARNA – DET FÖRVANDLADE LANDSKAPET OCH LANDSKAPETS FÖRVANDLINGAR
/ Tom Hedlund
SUN TUNNELS
/ Anna Dubra
PARLÖR/ NICE
/ Sofia Åkesdotter
EXEMPLET SUMATRA HOS KANT
/ Anna Enström
REVIR
/ Lisa Modée
ENIRO/ BALLADEN OM FRAMTIDEN
/ Anna Qvist/ Bengt Jahnsson-Wennberg
NYMFERNAS GROTTA
/ Homeros
SYMBOLISKA LANDSKAP HOS WORDSWORTH OCH YEATS
/ Paul de Man
BLI LANDSKAP
/ Fredrik Bjernelind
VÄGVISAREN NER I DEN TROLSKA UNDERJORDEN OM KARIN ANDERSSONS VILDMARKSSTÄMNING 900 M
/ Björn Larsson
KOLLEKTIVET SKOGEN 1989
/ Julia Thorell
Omslagsfoto: Hans Jörgen Johansen
Hjärnkontor
I det här numret ser vi ut över landskapet och tolkar det. Eller ser vi in i människan? Det visar sig att landskap inte behöver existera som ett faktiskt stycke mark för att påverka människors liv. För Immanuel Kant som levde hela sitt liv i Königsberg och aldrig lämnade staden fungerade reseberättelser som en viktig del i hans kunskapsteori, Anna Enström beskriver på vilket sätt.
Våra föreställningar om landskap, som minnets barndomslandskap, är en stark nostalgisk drivkraft som kan delas av flera som en kollektiv dröm. Dan Wergelius skriver om hur fragment från filmer och böcker smälter samman med våra egna minnen. Men en myt kan sällan uppnås och inget kan återställa en idyllisk omedveten barndom. Tom Hedlund skriver en odyssé om denna nostalgi över det förlorade landskapet.
Landskap kan också vara något konkret att att besitta och försvara. Land art- rörelsen använde landskapet som både som material och som rum för sin konst. Anna Dubra skriver om hur Nancy Holt med verket Sun Tunnels strävar efter att göra öknen greppbar. Rovdjuret människan stiger fram i Lisa Modeés text som handlar om att kontrollera och äga det vilda. Ibland är landskapet inte nog i sig självt, det är som om människan hela tiden vill tvinga det att bli än mer exotiskt. I sin text om Karin Anderssons konstprojekt Vildmarksstämning 900 m beskriver Björn Larsson hur Nacka kommuns marknadsavdelning till och med tar trollen till hjälp.
Ett av litteraturhistoriens märkligaste landskap finns i den passage hos Homeros som blivit känd som Nymfernas grotta. Bakom denna vackra skildring av en dunkel grotta tyckte sig filosofen Porphyrios se en förklaring av världens grundläggande struktur. Stycket ges nu i nytolkning av Eric Cullhed. Att se något annat i det landskap som möter blicken tvingar en poet till vissa avgörande val. I sitt sökande efter stillhet skapar William Wordsworth balans mellan vad ögat ser och vad hjärtat uppfattar. Ljuset som glimmar i det lugna vattnet kan på en gång vara himlens stjärnor som speglas i ytan och eldar som brinner i djupet av sjön. Hos W. B. Yeats verkar det som om åsynen av en flod leder över till en mer allmän betraktelse om civilisationen. Men är inte landskapet egendomligt bekant? Paul de Man fångar den radikala skillnaden mellan dessa båda romantiker i en subtil närläsning, som ställer frågan om verkligt och overkligt på sin spets.
Att kamouflera sig är ett framgångsrikt sätt för många insekter att undgå att bli uppätna. Eller vad handlar det om egentligen? Som Fredrik Bjernelind visar i sin text, bland annat med exempel ur Roger Caillois´ besynnerliga entomologisk-antropologiska text Mimétisme et psychasténie légendaire, kan impulsen att imitera omgivningen komma ur en drift till självförminskning, eller som en följd av en schizofreniliknande svårighet att upprätta gränser mellan sig själv och sin omvärld.
Landskapets spegel förför oss, och låter oss tro att det är något annat. Omslagsbilden av Hans Jörgen Johansen är bara ännu en nyans i detta narrspel. Vad är det vi ser? En barockträdgård av is? Ruttnande livsmedel? En sak är säker. Ingenting i Hans Jörgen Johansens bildvärld är vad det ser ut att vara.
